Trapped. Chapter 06.
Jag nickade bestämt. Jag reste mig upp, och gick ut ur tältet. En snabb blick slängdes på Louis. Ett par stegs tog, och jag var framme hos Zayn.
- Hey. Sa jag lågt.
- Hi. Svarade han.
- How's the arm? Sa jag och nickade mot hans arm.
han tittde på den
- It could be worse. Zayn log mot mig. - We're still friends you know, I still like you man. Sa han sedan.
- Thanks. Love you. Jag kramade försiktigt om honom.
- Love you to, Take care of her.
- I promise.
- Oh gosh, I'm so tired. Zayn slöt ögonen.
Han började bli lite vimlig, hade svårt att prata.
- Hey Zayn, How are you?
Hjärtat började slå hårdare, Detta kunde inte vara bra.
- I'm.. I'm jusssst fine.. Sa han långsamt, Han hade svårt att uttala orden.
- MADDIE, LOUIS. HELP SOMETHINGS WRONG WITH ZAYN!
Jag ställde mig hastigt upp, och sprang mot tältet.
Ut kom Maddie snabbt, Och en bit bort stod Louis som började närma sig.
- What happend? Sa Maddie. Hon ställde sig på knä brevid Zayn, La handen på hans kind, Pratade med honom.
- Don't close your eyes, Talk with us! Maddie lät desperat.
- Quick, Get hom some berries and water! Louis tittade på mig.
- But Niall, Alexandra, liam and Hope is still out there!
- Find them! NOW! I'll Stay Here with Maddie and Zayn.
Jag började springa och ropa på dom.
"Liam, Hope!"
- Liam, Is it only me, Or is it someone that's calling my name?
Vi var på väg tillbaka till lägret.
- I can't here anything. Sa han och ryckte på axlarna.
- Hope!
Jag kunde höra en svag röst.
- Wait a minute.. HARRY? IS THAT YOU? Jag ropade allt jag kunde.
- I'm over here, Quick, Get here!
harry lät rädd, jag började springa, utan att spilla ut vattnet.
- Come on Liam! We Need to Hurry!
När vi kom fram möttes vi av en anfådd Harry.
- It's Zayn. Sa han.
Både jag och Liam förstod allvaret. Nu var det att komma fram snabbt.
Jag visste inte vad som hänt. Ena sekunden var jag pigg som en lärka, Och nästa var jag trött. Orkade knappt hålla ögonen uppe. Jag visste inte riktigt hur det gått till, men helt plötsligt satt Maddie brevid mig.
- Zayn, What's your favourite animal? Sade hon.
- I don't know.. Why do you wanna know? Svarade jag. Det var knappt att jag fick fram orden, Jag visste inte varför.
- We need to keep you awake, Don't fall asleep, promise? Hon greppade mina händer med hennes högra hand, Medan hennes vänstra vilade på min kind.
- I can't promise...
- Louis! Maddie! We're here! Jag kunde höra Liams gälla röst.
Alla var överallt runt omkring mig, varför? vad var det för fel på mig?
- here, Drink some water. Hope gav mig en burk med vatten.
- It's clean enough to drink. Flikade Liam in.
Jag drack upp vattnet, Sakta. Efter kankse tio minuter började jag känna mig starkare igen, I samma veva kom Niall och Alexandra tillbaka. Dom tvingade i mig bär. Snabbt blev jag bättre, Kunde sätta mig upp, Prata, Le, skratta.
- You just needed water and some food. Sa Harry och log.
"Eftermiddan var här, Kvällen skulle snart ta över. Dramat från i morse var nästan bortglömt, Zayn hade blivit så otroligt mycket bättre. Han kunde gå, Nästan springa. Jag ville gå fram till honom, vara med honom hela tiden. Men jag kunde bara inte."
- What are you thinking of?
Helt plötsligt stod Zayn framför mig och log. Jag stängde hastigt dagboken och gömde den bakom ryggen.
- Nothing special. I'm just tired of beeing here. And scared of the wolves.
- Don't worry, I'll be by your side the whole night through.
Han satte sig bredvid mig och kysste mig kärleksfullt på pannan. Jag log och fnissade. En kyss fick bli mitt svar.
- I really like you Alexandra, Maddie broke up with me this morning. But I dont know, though, If I'm ready to be in a relashionship. But for you, I'm ready to give up the world.
- So are we.. like, Boyfriend and girlfriend now? Det var nog den dummaste fråga jag kunde ställa, Och jag skämdes nästan lite.
- I guess.
Jag log mot honom, han log mot mig. var detta en dröm?
- We need to go to sleep Alex.
Han tog tag i min hand och drog med mig upp.
Han tog tag i min hand och drog med mig upp.
- But, maby, We can go for a walk? It isn't that dark yet.. Sa han med ett busigt leénde.
Jag nickade och vi gick hand i hand på en liten stig, Som knappt var synlig.
Jag kunde se hur Alexandra och Zayn kysstes, Höll handen och skrattade. Det borde vara jag. Det skar till i hjärtat på mig. Jag satt för mig själv runt elden, Alla andra hade gått in i tältet, Ja förutom Zayn och Alexandra då. Jag tittade ner på mina skor. Blundade hårt. En tår rann ner för min kind. Alexandra var den vackraste människan jag visste. Jag började känna mig arg, vreden kom.
- Fucking Zayn. I Hate him. I HATE him.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag la händerna på huvudet. hastigt reste jag mig upp och bara sprang. Sprang ifrån allt, Ville glömma verkligheten. Jag slog med handen på en trädstam. När jag var tilläckligt långt bort från lägret skrek jag. bara rakt ut. Det kändes så fruktansvärt skönt.
Kommentarer
Postat av: Fanny
sjuukt bra :D:D
Postat av: Ida
Meeer
Postat av: ida<3
Meeeeeer<3<3<3<3
Trackback
